Hemma med två 20 månaders och en snart fyraåring. Åh så mysigt… Eller totalt kaos… De två första timmarna innehöll 4 bajsblöjor (vilket egentligen inte gör något, problemet är bara att brorsan under tiden antingen gråtandes står och rycker mig i byxorna eller har klättrat upp på bänken och plockar ut knivarna som vi gömt 2 m upp i skåpet) och ca 21 gallskrik/sammanbrott. Varje gång tror man att det gäller livet men kan vara en tågvagn som inte vill sitta ihop med loket, en bror eller syster som tagit precis det jag vill ha, en pappa som säger att man inte får leka med vattenkokaren eller spisen, en bror som drar mig i håret eller som sitter och hoppar på mitt huvud, en syster som brutalt tar tillbaka sin keps, en grind som är stängd eller en cykel som är för stor… Men framåt 11 somnar de och livet är enkelt och de är bara så fina. Efter lunchen är allt mysigt och roligt men sista timman innan mamman kommer hem från jobbet är allt kaos igen inklusive en trött och hungrig 6-åring. 7 gånger har jag hunnit tänka att detta aldrig kommer att gå ett helt år, jag säger upp mig. Men tre gånger har jag tänkt att barnen är helt underbara och det är fantastiskt att få vara hemma ett år med dem. Ett är i alla fall säkert, det kommer inte att bli ett segt och långtråkigt år 🙂
